TAME: Teen Anger Management Education

Det asociala beteendet hos barn och ungdomar är en betydande utmaning för dem som jobbar inom det kliniska området. Trots att antalet ungdomsarresteringar för våldsamma och aggressiva brott verkar ha sjunkit under det senaste decenniet, förblir förekomsten av uppförandestörningar bland barn och ungdomar hög.Det asociala beteendet hos barn och ungdomar är en betydande utmaning för dem som jobbar inom det kliniska området. Trots att antalet ungdomsarresteringar för våldsamma och aggressiva brott verkar ha sjunkit under det senaste decenniet, förblir förekomsten av uppförandestörningar bland barn och ungdomar hög.

Behovet av behandling
Förutom kognitiva brister och störningar visar aggressiva ungdomar på en hög nivå av emotionell och fysiologisk upphetsning. Ett av den dialektiska beteendeterapins många bidrag till området kognitiv beteendebehandling är betoningen på bristande känsloreglering och dess påverkan på impulsivt beteende (Linehan, 1993a). Faktum är att många ungdomar som söker behandling lider av olika typer av emotionell dysreglering (Keenan, 2000). Barn och tonåringar som har problem med impulsivt aggressivt beteende verkar vara oförmögna att klara de lägre nivåerna av den affektiva upplevelsen av ilska på ett prosocialt och konstruktivt sätt. Den retlighet och irritation som orsakas av målblockering eller lättare interpersonell konflikt lämnar ofta plats åt intensifierad ilska och explosiv vrede. Mot bakgrund av dessa ungdomars uppjagade sätt att vara och de svårigheter som orsakas av deras beteende, är behovet av behandling uppenbart; dock har man diskuterat formen för sådan behandling. De senaste åren har det funnits en oro över att gruppbehandling för ungdomar med asociala beteendeproblem kan ha en iatrogen effekt och på så sätt resultera i en ökning snarare än en minskning av sådant beteende bland gruppdeltagarna (t ex Arnold & Hughes, 1999; Dishion, McCord, & Paulin, 1999). I en empirisk granskning av studier som bedyrade sådana påståenden samt en efterföljande metaanalys av 66 behandlingsstudier, av vilka 53% innefattade en gruppkomponent, fann Weiss et al. (2005) inte många bevis som stödde tidigare nämnda anspråk på denna effekt. Resultaten av metaanalysen drog slutsatsen att studier som innehöll gruppkomponenter faktiskt hade mindre risk att framkalla en negativ effektstorlek.

En generell beskrivning av ilskehanteringsträning
Grundat på premissen att tonåringar som tappar kontrollen över sin ilska gör så på grund av särskilda brister i den kognitiva färdigheten och förmågan att uppföra sig, utvecklade Feindler och hennes kollegor (Feindler, Ecton, Kingsley, & Dubey, 1986; Feindler & Guttman, 1994; Feindler, Marriott, & Iwata, 1984; Feindler & Ovens, 1998) ett ilskehanteringsprogram för ungdomar. Den gängse förbättrade ilskehanteringsinterventionen (Weisner, 2005) fokuserar på kontrollen av emotionella och impulsiva reaktioner, liksom på det som är ett lämpligt uttryck för att visa sin ilska på ett bestämt och rationellt sätt. Det förbättrade ilskehanteringsprogrammet använder en självreglerande taktik för coping-färdigheter med särskild betoning på de kognitiva komponenterna i ilska. Dessutom har man tagit med beståndsdelar från DBTstrategier för känsloreglering och färdigheter i interpersonell effektivitet (Linehan, 1993b) för att förbättra ungdomars förmåga att bygga upp en medvetenhet om emotionell upphetsning och öka alternativen för prosocialt beteende då de ställs inför en interpersonell konflikt. Från början till slut undervisas ungdomar om (1) interaktionen mellan kognitiva, emotionella, fysiologiska och beteendemässiga komponenter; (2) adaptiva och maladaptiva ilskefunktioner; (3) situationsbetingade utlösare som provocerar fram deras ilska; (4) principen om val och personligt ansvarstagande i deras respons på provokation, samt (5) vikten av lämpliga verbala affektyttringar.

Introduktion till metoden
För att avgöra lämpligheten av denna KBTbaserade metod för ilskehantering måste först en klinisk utvärdering göras som utformas för att få en uppfattning om tonåringens ilskestörning. En granskning av den aggressiva tonåringens psykologiska profil och beteendehistorik bör visa på brister i hantering av upphetsning, impulskontroll och prosociala reaktioner på interpersonell provokation. Andra faktorer som behöver tas med i beräkningen vid intervju och undersökning inkluderar psykiatrisk diagnos, kognitiv funktionsnivå, emotionell mognad, huruvida tonåringen är redo för behandling i grupp, och motivation för behandling diskuteras i sin helhet i ett annat sammanhang.

Typiska frågor
Följande representerar en rad typiska frågor som ställs av dem som planerar att implementera ett program: Hur långa bör sessionerna vara? Med tanke på att unga människor generellt sett har kort koncentrationsspann bör inte sessionerna vara längre än 45 minuter, så att en maximal mängd material kan smältas. Dock kan sessioner förlängas för mogna ungdomar och i grupper där det finns ett lojalitetsband. Hur gamla bör gruppdeltagarna vara? Detta program utformades ursprungligen för tonåringar, med gruppdeltagare i åldrarna 13 till 18. Behandlingsprogrammets takt och innehåll kan dock trappas ner för barn i yngre åldrar. Finns det några tonåringar som definitivt inte skulle dra nytta av ilskehanteringsträning? Ja, ungdomar som går igenom extrem depression och/eller som har självmordstankar har kanske inte motivationen till att delta. Tonåringar som för tillfället missbrukar kommer heller inte dra nytta av programmet då substanserna reducerar deras motivation och dämpar deras kognitiva förmåga. Slutligen, ungdomar med tankestörningar eller vanföreställningar kommer vara oförmögna att snappa upp mycket från programmet. Dessa problem skulle behöva tas itu med före tonåringens deltagande i ilskehanteringsträningen. Hur kan behandlingens riktighet säkerställas? Varje session bör ha en checklista över alla aktiviteter och de färdigheter som ska läras ut. Då sessionen är avslutad bör ledarna gå igenom denna checklista för att säkerställa att allt innehåll täcktes. Sessionerna kan också videofilmas så att denna genomgång kan slutföras av en övervakare.

Tips: läs och ladda ner artikeln i sin helhet under menyn Artikel+

This entry was posted in Artikel +, Metoder och forskning, Nr 16. Bookmark the permalink.