Möte Oasens psykologer
Oasen arbetar med ett komplett utrednings- och behandlingsteam. Vi kommer i några nummer framöver träffa några av människorna i teamet och se på just deras roll i helheten. Först ut är Oasens psykologer Sara och Carin.
Berätta lite om era bakgrunder. Var kommer ni ifrån och vilken utbildning har ni?
Carin: Jag kommer från Ulricehamn. Studierna började i Östersund och Borås med en magisterexamen i psykologi. Efter detta ville jag vidare och läste då psykologprogrammet vid Linköpings Universitet.
Sara: Jag är uppvuxen i Jönköping. Sedan bar det av till Lund där jag läste psykologprogrammet vid Lunds Universitet.
Varför just psykolog?
C: Ja du, jag jobbade först på försäkringskassan efter att jag tog min magisterexamen. Det blev mycket utredningar och jag ville åt mer av behandling. Mindre myndighet och mer människa.
S: Läkare var faktiskt det jag först planerade för, det var därför jag flyttade till Lund. Men före alla år av medicinstudier läsa något annat och då blev det en kurs i psykologi. Sedan var jag fast.
Är teamet på Oasen speciellt?
S: Ja, man kan på ett unikt sätt samla in information om vardagen och om hur saker faktiskt fungerar. Vi kan genom helheten påverka barnens vardag här på ett helt annat sätt.
C: Både utrednings- och behandlingsmässigt så kan vi göra stora insatser på Oasen. Teamet på Oasen är som socialtjänsten och BUP tillsammans fast ständigt närvarande och alltid på plats.
Ni håller på och fortbildar er. Kan ni berätta lite om det?
S: Javisst, jag har läst KBT steg ett. Det är första steget mot att bli psykoterapeut. KBT skiljer sig mot det psykodynamiska genom att det är en metod som är mer fokuserad på att konkret lösa problemen här och nu. KBT är också väl integrerat i behandlingsarbetet på Oasen. Sedan läser jag nu min specialisering inom klinisk psykologi med inriktning mot neuropsykologi. Detta kommer jag ha användning för i utredningar av både vuxna och barn kring neuropsykiatriska svårigheter som ADHD och autism.
C: Jag har gått utbildning inom ERASOR som är bedömning gällande risk för återfall i sexuella övergrepp. ERASOR är kopplat till en övergreppsspecifik behandling. Sedan har jag just påbörjat en traumafokuserad fortbildning för barn och ungdomar. Utbildningen bygger på KBT-principer och ger stöd för hur barnen och ungdomarna kan hantera sina trauman.
S: Vi försöker matcha våra utbildningar med verksamhetens behov. Det gör att vi förhoppningsvis täcker så stort område som möjligt. Carin är mer inriktad mot Barnenheten och jag mot Familjeenheten.
Blir det mest utredningar eller behandling?
S: Jag tycker att det tidigare har varit mest fokus på utredningar. Nu går det mer och mer mot behandlingsinriktade inslag.
C: Socialtjänsten ställer ofta frågan om behandling kan startas upp. Om en familj bara är här för tre månaders utredning kan det vara oetiskt att påbörja en behandling som man inte kan få slutföra.
S: Att bli placerad är ett väldigt stort ingrepp på en människa. Det måste först finnas en stabilitet för att individerna ska vara tillgängliga för behandling.
C. Precis. En strukturerad vardag måste komma först med de basala behoven. Sedan kommer den terapeutiska behandlingen.
S: Oasen erbjuder just det sammanhanget. Den sociala strukturen arbetas på från första stund.
C: Generellt kan man säga att barn mår som de har det. Får de en fungerande vardag så mår de oftast bra.
Mätningar blir allt viktigare. Vad erbjuder ni psykologer genom Oasen?
C: Vi gör mätningar enligt ASEBA. Målsättningen är att vi ska få ett tydligt kvitto på vilka områden man behöver arbeta med. Genom uppföljningar ser vi om barnet mår bättre och om inslagen har haft verkan.
S: Vi gör skattningar med ASEBA under de första veckorna, sedan görs skattningarna igen efter cirka sex månader. Det gör att det fungerar bäst för de som bor hos oss under längre tid. Förändring är en långsam process där vi behöver tid för att se framsteg.
C: Mätningarna ger även feedback till verksamheten. Vi ser hur förändringen ser ut och kan utvärdera vårt eget arbete för att successivt bli bättre.
S: Sedan använder vi oss naturligtvis av det sedvanliga testmaterial och skattningsformulär som psykologer använder.
This entry was posted in Intervjuer, Nr 17, Utredning och behandling. Bookmark the permalink.
